Avgiftsfriheten kan främja deltagandet i småbarnspedagogik –variationer i daghemsföreståndares arbetsbilder och ledningshelheter i daghemmen

Det nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har publicerat två utvärderingar om småbarnspedagogik. Den ena behandlar ledningen av småbarnspedagogik och den andra försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.

Den avgiftsfria småbarnspedagogik ökade femåringarnas deltagande i småbarnspedagogik, men den lokala variationen är fortfarande stor

Den lokala variationen skapas av kommunernas varierande sätt att ordna avgiftsfri småbarnspedagogik, liksom också praxis för kommuntillägg till hemvårdsstödet.

I utvärderingen av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik noterades att avgiftsfriheten ökade deltagandet i småbarnspedagogik. Utvärderingsmaterialet tyder på att femåringarnas deltagande i småbarnspedagogik var olika i de försökskommuner där kommunen erbjöd kommuntillägg för hemvårdsstöd. De femåringar vars yngre syskon vårdades hemma, vårdades oftare också hemma. I utvärderingen observerades att om en femåring deltog i avgiftsfri småbarnspedagogik, innebar det i vissa försökskommuner att familjen förlorade kommuntillägget för hemvårdsstöd för mindre syskon:

• I servicesystemets strukturer ska det inte finnas faktorer som hindrar deltagande i småbarnspedagogik eller orsakar ekonomiska förluster för familjerna. Kommuntillägget till hemvårdsstödet och de lokala villkoren i anslutning till det bör granskas också ur ett jämlikhetsperspektiv, lyfter utvärderingsexpert Julia Kuusiholma-Linnamäki

En central faktor för femåringars deltagande i småbarnspedagogik var vårdnadshavarnas syn på huruvida småbarnspedagogik främjar barnets uppväxt och lärande. Småbarnspedagogik av hög kvalitet kan redan i sig öka deltagandet.

• Vi vill påminna om att diskussionen om deltagandegraden också måste föras med tanke på pedagogik och sätten att ordna småbarnspedagogik. Om man planerar att avgiftsfriheten är en mer bestående lösning bör man också säkerställa att kommunerna får ekonomiskt stöd för att ordna avgiftsfria tjänster, summerar Kuusiholma-Linnamäki.

Daghemsföreståndar arbetsbild behöver utvecklas

Daghemsföreståndarna och familjedagvårdsledarna bedömer i huvudsak sin arbetsbild positivt. Man bör fästa uppmärksamhet vid ledningen av småbarnspedagogik, eftersom cirka en fjärdedel av dem bedömer att deras arbetsbild är tung och att antalet medarbetare är för stort.

För utvärderingen av ledarskapets nuläge samlades data in genom två enkäter, av vilka den första riktades till kommunernas högsta tjänsteinnehavare som ansvarar för småbarnspedagogik och den andra till daghemsföreståndare och familjedagvårdsledare. I materialinsamlingen deltog alla kommuner och privata serviceproducenter i Fastlandsfinland.

I utvärderingen av ledarskapet inom småbarnspedagogiken upptäcktes att största delen av ledarna tyckte att deras arbetsbild var trevlig. En del ansåg att arbetet var tungt och att antalet medarbetare var för stort. Mindre helheters ledare bedömde sin arbetsbild tidvis positivare än ledarna för medelstora eller stora helheter. Bland de faktorer som försvårade arbetet lyfte man fram bland annat tidsbrist, splittrat arbete och oförutsägbarhet. Dessa ansågs vara en följd av i synnerhet personalbristen, vilken medförde att ledarna måste ägna mycket tid åt att hitta vikarier.

• Bristen på en behörig personal inom småbarnspedagogiken väcker mycket diskussion och man försöker åtgärda bristen till exempel genom att höja utbildningsplatser. Med tanke på den dagliga ledningen behövs snabbt även andra lokala lösningar för att trygga personalens tillräcklighet, påminner utvärderingsexpert Anna Siippainen vid NCU.

Av ledarnas månatliga arbetstid tog ledningen av personalen och pedagogiken mest arbetstid, men man önskade få ännu mer tid för den. Ledarnas arbetsbilder bör vidareutvecklas så att ledningshelheten är hanterlig och att chefen kan stöda personalen i genomförandet av en kvalitativ småbarnspedagogik:

• Ledarskapet kan ses som en viktig del av den kedja som möjliggör genomförandet av en kvalitativ småbarnspedagogik. Därför är det viktigt att man fäster uppmärksamhet vid ledningen av småbarnspedagogiken och ser utvecklingen av den som en gemensam uppgift för daghemmen, kommunerna, de nationella beslutsfattarna och utvecklingen av utbildningarna, betonar Siippainen.

I det tredje skedet av utvärderingen av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik samlades material in av 5-åriga barns vårdnadshavare och av de tjänsteinnehavare som ansvarar för kommunernas småbarnspedagogik.  I försökets tredje skede deltog 26 kommuner i Fastlandsfinland som erbjöd avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åriga barn i 20 timmar per vecka. Undervisnings- och kulturministeriets treåriga försök avslutades sommaren 2021.

Rapporterna finns på finska

https://karvi.fi/publication/viisivuotiaiden-maksuttoman-varhaiskasvatuskokeilun-kolmannen-vaiheen-arviointi/

och https://karvi.fi/publication/yhdessa-yritetaan-tehda-parasta-mahdollista-varhaiskasvatusta-ja-laatua-jokaisen-lapsen-paivaan-varhaiskasvatuksen-moninaiset-johtamisrakenteet-ja-johtaminen/

Ytterligare information:

Mångsidiga ledningsstrukturer och ledning inom småbarnspedagogik:

• utvärderingsexpert Anna Siippainen, tfn 029 533 5566, siippainen@karvi.fi
• utvärderingsråd Janniina Vlasov, tfn 029 533 5543, vlasov@karvi.fi

Utvärdering  av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar:

• utvärderingsexpert Julia Kuusiholma-Linnamäki, tfn 029 533 5551, kuusiholma-linnamaki@karvi.fi