President Tarja Halonen: Vi behöver både huvud och hjärta

Enligt president Tarja Halonen erbjuder småbarnspedagogiken barnen en möjlighet till glädje i lärandet. Det första intrycket av att lära sig påverkar ens förhållningssätt till det genom livet.

När president Tarja Halonen var barn blev hon relegerad från Ebenesers barnträdgård på grund av att hennes föräldrar skiljde sig. En skilsmässa betraktades på den tiden som olämplig och dottern i en skilsmässofamilj fick inte vara med i den ”ideala barnkrubban”.

Både under Halonens barndom och under hennes dotters barndom söktes barnskötare via butikernas anslagstavlor. I en del familjer fanns det barnflickor som flyttat från landet till staden. Ifall familjerna hade tur var barnskötarna bra. Alltid hade de inte tur.

Halonen har försvarat barnens rättighet till småbarnspedagogik i över femtio år. Hon var riksdagsledamot för SDP under sin första period då lagen om barndagvård trädde i kraft.

”Trots att dagvård redan då fanns tillgänglig på sociala grunder vårdades en stor del av barnen utan garantier på god vård. Riktigt vilda sätt användes.”

Mycket har förändrats under årens gång, men småbarnspedagogikens betydelse ifrågasätts då och då fortfarande. Konstgjorda motsättningar, som till exempel mellan småbarnspedagogik och hemvård, förekommer decennium efter decennium. Halonen påpekar att många kombinerar hemmamoderskap med karriärmoderskap. De alternerar.

En mjuk väg in i studierna

Under dagen för intervjun är Halonen förvånad över hur professor emerita i psykologi, Lea Pulkkinen, som Halonen storligen uppskattar, kommenterat småbarnspedagogiken. Kansan Uutiset citerade i en artikel på ku.fi en intervju som Konstakademin gjort med Pulkkinen. Enligt Pulkkinen blir barnen i småbarnspedagogikens namn bundna till studiestigen.

Halonen säger att lärandet inom småbarnspedagogiken inte innebär ett skolmässigt lärande utan en helhetsfostran, där lärandet sker i alla situationer. Som bäst kan barnen njuta av att lära sig nytt. En oro över hur resurserna räcker till är alltid skälig.

”Lärande hör till barndomen på samma sätt som leken och kreativiteten. Folk har ofta en felaktig uppfattning om vad som hör till undervisning. Skolan är i många andra länder mera formell än här.”

President Halonen anser att småbarnspedagogiken på ett mjukt sätt förbereder barnen på lärande. Det är inte utan betydelse hur det första intrycket av lärande föds: upplever barnet lärandet som glädjefullt och ett behagligt äventyr eller som något skräckinjagande.

”Småbarnspedagogiken förbereder barnet på att lärande hör till alla stadier i livet. I Finland inleds ju skolgången förhållandevis sent.”

Småbarnspedagogiken som trumfkort

Försvararna av hemvård hänvisar till att barnet behöver trygghet och omsorg. President Halonen tror att det går att åstadkomma trygghet och omsorg också inom småbarnspedagogiken. Det kräver en kunnig personal och tillräckligt med resurser.

”Resursernas tillräcklighet har varit, och är fortfarande ett verkligt problem inom småbarnspedagogiken.”

Finland välkomnar arbetskraftsinvandring. Presidenten påpekar att de personer som flyttar hit också har ett annat liv än att utföra arbete för finländarna. Många vill ha en familj vid sidan av arbetet. Därför bör vi fundera på vad vi kan göra för att integrera invandrarna. Småbarnspedagogiken erbjuder en viktig väg i detta sammanhang.

”De familjer vars barn har tagit del av småbarnspedagogik har varit nöjda. Detta fungerar också åt andra hållet. Barnen lär sig att det är mångfasetterat att vara finländare idag.

Småbarnspedagogiken är inte i mål

President Tarja Halonen fyller 80 år på julaftonen. Under hennes livstid har finländarskapet och Finland förändrats. Vi har gått en lång väg sedan den tid då en skilsmässa upplevdes som olämplig och då små barn på grund av föräldrarnas skilsmässa blev relegerade från barnträdgården. Jämlikheten har förbättrats och denna utveckling har för sin del möjliggjort bland annat barnens rätt till småbarnspedagogik.

Om den subjektiva rätten till dagvård stipulerades i den förnyade lagen om barndagvård år 1985 och den utvidgades till att gälla alla barn under skolåldern år 1996. Alla kommuner, exempelvis Esbo, gick inte lätt med på de reformer som lagen krävde på 1980-talet. Det handlade om pengar och värderingar. Halonen minns hur hon som socialminister på 1980-talet åkte runt i kommunerna och uppmanade dem att följa lagen.

”Det blev alltid bråttom i kommunstyrelserna att verkställa lagen då ministern meddelade om sin ankomst.”

Sipiläs regering kan kommunerna rätten att begränsa rätten till småbarnspedagogik år 2016. Europeiska kommittén för sociala rättigheter konstaterade att lagförändringen var mot den europeiska sociala stadgan och riksdagen avlägsna begränsningen år 2019.

”Då statens utgifter skall minskas tas alltid i bruk det av männen högt älskade köksredskapet osthyveln. Det finns alltid pengar till den tunga industrin, men inte till service.”

”Samma saker dyker upp gång på gång. Det är förståeligt. Småbarnspedagogik och utbildning är inte ett mål som alltid är i kraft då det en gång nåtts, utan en process som måste skötas och vårdas i föränderliga situationer.

Inga dumma inbesparingar

President Halonen hoppas att inbesparingar inte kommer att drabba småbarnspedagogikens personalmängd. Hon tycker att småbarnspedagogikens kvalitet och personalstyrka är kopplade till varandra.

” Det lönar sig inte att göra dumma inbesparingar, eller skära i resurserna. Proffsen vet hur många lärare som behövs inom småbarnspedagogiken och hur många barnskötare, Dessutom vore det bra om man inom småbarnspedagogiken också lyssnade till kulturtolkarna som exempelvis kan hjälpa till då det gäller att förstå olika kulturer och att förhålla sig vänligt till olikheter.

President Tarja Halonen är stolt över att den finländska småbarnspedagogiken inte är en förvaringsplats för barnen. Den har en lång tradition och inom småbarnspedagogiken ser man till barnens bästa.

”En högklassig småbarnspedagogik behöver en satsning på forskning och utveckling. Endast kunskap räcker ändå inte till utan den måste användas såväl inom beslutsfattandet som i den praktiska fostransgärningen. Vi behöver både huvud och hjärta för att få fram insikter.”

Text Tiina Komi Foto Eeva Anundi